Ställ en fråga!

Begravningar

Till de svåraste stunderna i livet hör att gå på begravning, en stund för avsked och begrundan. Var gör man av sin handbukett? Var sitter man i kyrkan? Vad gör man när man defilerar förbi kistan? Det är vanliga frågor från den som sällan eller aldrig varit på en begravning. Att veta hur man skall vara klädd och bete sig på en begravning är ett stöd i den svåraste av stunder.

Sky inte det svåra
När det gäller nära vänner är det viktigt att man ställer upp vid ett dödsfall. Förr gick man på visit, det är lite bortlagt idag. Jag tycker att ni skall ringa till den bortgångnes familj och fråga, om det passar att ni kommer upp med en blomma. Vill de hellre vara i fred med sin sorg så skicka en blomma i stället. Förr måste de alltid vara vita när man kondolerade, det bryr man sig mindre om idag. Det är lite skrämmande med massor av vita blommor.

Fråga vad ni kan hjälpa till med inför begravningen, då många praktiska problem dyker upp. Att komma med en färdig middag kan underlätta för sorgehuset, en gest som visar att man vill hjälpa till och vara ett stöd.

Det är viktigt att den som lämnats ensam verkligen känner att det finns vänner som bryr sig om och vill väl. Lyssna, låt henne eller honom tala om den döde. Efter begravningen går det säkert att hjälpa till med att skriva och tacka för blommor och vänliga brev.

Men låt inte stödet sluta där. Hör av er, särskilt sådana dagar som kan kännas extra svåra, till exempel födelsedagar.

För den som själv skall ordna för en begravnings alla praktiska detaljer blir det ett slags terapi på samma gång. Vad skall man bjuda på? Hur skall man klä den avlidne inför den sista resan? Just när det gäller sorg och begravning är det en lättnad att ha de gamla beprövade etikettsreglerna att stödja sig på. Det är just vad de är till för - att underlätta.

Man underlättar för de anhöriga om man klart och tydligt talar om hur man vill ha det på sin begravning. Och man bör göra det så snart som möjligt, inte vänta till sista stund, då det kan kännas onödigt tungt och svårt att ens tala om den kanske redan dödssjukes bortgång.

Dödsattest
Om dödsfallet sker i hemmet, vilket är rätt sällsynt idag, bör man kontakta distriktssköterskan, som ansvarar för att en dödsattest utfärdas. Om någon påträffas död i hemmet bör tyvärr också polis tillkallas. Polisen kan då också ordna med läkare och transport. Polisen brukar vid dessa fall vara mycket diskret och inte nödvändigtvis vara uniformsklädd. Sker dödsfallet på sjukhus går det automatiskt med dödsattest.

Var börjar man
Det är klokt att börja med ett familjeråd då man enligt den avlidnes önskemål går igenom hur begravningsakten ska utformas, hur dödsannonsen ska formuleras, var gravsättning av den döde ska ske, hur man vill ha klädseln på begravning, om och hur man ska ordna med samling efter jordfästningen. Det första man bör göra är att kontakta närstående, så att de slipper få kännedom om dödsfallet brutalt genom dödsannonsen. Därefter ringer man den begravningsbyrå man valt och beställer tid.

Vad kan man spara in på, om tillgångarna i dödsboet är mycket små?
Det finns inga måsten vid begravningar, annat än att det bör vara värdigt och respektfullt och enligt den dödes önskemål. Man kan spara in på svepningen: ofta är det personligare att klä den döde för sista gången, kanske i hennes vackraste nattlinne eller mest älskade finklänning, och man kan också själv vara med vid svepningen. För en man kan man till exempel välja hans vackraste finskjorta, hans snyggaste pyjamas eller kanske hans smoking eller morgonrock. Dock bör man inte begravas med ordnar, eftersom många sådana bör lämnas tillbaka efter begravningen.

Man kan mycket väl klä kistan, inte med ett blomsterarrangemang utan istället låta den klädas av ett så kallat bårtäcke. Det är en vacker bonad, som kanske kan ordnas hos församlingen (många församlingar har idag eget bårtäcke) eller genom begravningsbyrån. Man behöver inte heller under jordfästningen ha speciella sång- eller musikframträdanden utan istället låta kyrkans organist spela något vackert. Det kostar inget extra om det sker i den dödes församlingskyrka, men det kan ändå vara trevligt att efteråt överräcka ett kuvert med en dusör.

Man vill kanske inte ha någon minnesstund efter begravningen utan kan då låta bli. Man kan också ha en mindre och kortare dödsannons.

Dödsannonsen
tillkännager dödsfallet. Om man inte själv vill utforma den kan begravningsbyrån eller tidningens annonsavdelning hjälpa till. Viktigt är att den är vacker och värdig, kanske med en dikt eller psalmvers som den döde tyckte mycket om. Förr hade dödsannonser alltid ett kors högst upp, men idag har man oftare attribut som var kära för den döde: en segelbåt, ett par golfklubbor, en blomma, en solnedgång, ett hjärta, ett musikinstrument, en eller ett par duvor eller andra fåglar som flyger högt upp i skyn. Längst ner sätter man ut datum, tid och plats för begravningen.

Skriver man istället ”jordfästningen äger rum i stillhet” betyder det, att de anhöriga vill begränsa deltagandet till enbart de närstående och särskilt inbjudna. Det hindrar inte att man även som vän kan skicka en kondoleansblomma till den av de sörjande som man känner bäst eller sända en inbetalning om det i annonsen står: ”Tänk gärna på Cancerfonden” eller någon annan gåvofond och då bör också bank- eller postgiro dit sättas ut. Vill man att bara de närmaste skall vara med vid jordfästningen skriver man, sedan den ägt rum, att ”jordfästningen skett i stillhet”. Vill man inte ha defilering runt kistan skriver man ”Ingen defilering” och för att markera, att det inte sker någon samling efteråt skriver man till exempel ”Vi tar farväl vid kistan”. Gäster vid en jordfästning bör för övrigt ha med sig en så kallad handblomma att lägga på kistan och den bör inte vara med papper om!

Klädsel vid jordfästningen
Om det inte står angivet i dödsannonsen till exempel ”Ljus klädsel” kommer man svart- eller i varje fall mörkklädd. Många döttrar grälar inför en begravning med sina mammor om de måste bära svarta strumpor eller ej. Vad är det att bråka om? Det är ju bara fråga om att ha på sig svarta nylonstrumpor ett par timmar, och förresten har det länge varit modernt med svarta strumpor, vilket är det korrekta vid en begravning. Närstående herrar bär för övrigt vit slips, övriga deltagare svart slips, i båda fallen till mörk kostym, alltså blå eller svart.

Skriva kondoleanskort
Inget är så urbota svårt som att skriva och kondolera. Ett sådant brev eller kort behöver inte ha svarta kanter som var brukligt förr, utan man skriver på korrekt vitt papper. Man bör säga att man varmt deltar i den sorg som drabbat familjen (alternativt dottern, hustrun, sonen, etc) och så kan man gärna beskriva ett ljust minne man har av den bortgångne, till exempel från en älgjakt, en sporttävling eller vad man främst associerar med den döde, kanske också att man gärna vill minnas denne från till exempel ett bröllop, hans roliga historier, etc.

Glöm inte att tacka
Man bör skriva och tacka alla som uttryckt sitt deltagande med brev, blommor, stödjande telefonsamtal, närvaro vid jordfästningen, etc. Ett sådant tack-kort skrivs helst för hand och på korrespondenskort. Förtryckta tack-kort finns också att köpa, men det känns för mig lite futtigt.

Minnesstund efter jordfästningen
Man kan höra sig för, om det går att få använda församlingshemmet eller en restaurang, som inte bör ligga för långt bort från den kyrka där jordfästningen ägt rum. Vanligt är att bjuda på kaffe eller te med en landgång till. Vill man ha det lite flottare bjuder man på lunch. Efter en jordfästning känner man sig ofta lätt ruggig, och då om någonsin behöver man något starkt som värmer, till exempel sherry eller i varje fall ett glas vin. Naturligtvis med alkoholfritt alternativ. En av de närmast sörjande bör hålla ett litet tal där man tackar alla som velat komma och ta farväl och kanske också säga något om hur man bäst vill minnas den bortgångne. Flera tal kan hållas om också vänner eller nära släktingar vill ta till orda.

Terminologi kring begravningen

Bisättning är förvaring av den dödes stoft under tiden före begravningen och själva transporten till jordfästningen.

Jordfästning är den högtidliga akt då stoftet vigs till den sista vilan.

Gravsättning är stoftets placering i graven.

Borgerlig begravning, som också kallas civilbegravning har varit tillåten sen 1926 och innebär att begravningsakten utförs utan religiös karaktär.

Den bortgångne är ett uttryck som inte bör användas förrän efter jordfästningen.

Låt andra få veta:

      

Se på film(er)
Titta...

Frågor och svar
Läs mer...

Så knyter du en elegant slipsknut
Läs mer...

Nu flera nya böcker!
Läs mer...


Skulle du vara intresserad av att gå på kurs i vett och etikett?



Resultat
Sök Webb, Video, Ljud, Sångtexter, på samma ställe
starband
Starlounge
bratal